Hagenbecks djurpark
Europas mest ber�mda djurpark, och familjen som �n idag �ger den.
Det var en g�ng" en fiskhandlare i St.Pauli i Hamburg, Carl Gottfried Claus Hagenbeck, som vid ett tillf�lle f�ngat in 6 levande s�lar, vilka han h�ll i tv� tv�ttunnor av tr�, f�r att locka sina kunder med.Den 8 mars 1848 st�lldes dessa ut f�r besk�dande mot 1 Shilling i entr� p� Spielbodenplatz. i Hamburg. S�larna gjorde succe� och st�lldes n�sta g�ng ut i Krollparken i Berlin. Carl s�lde h�r s�larna, men s�g inga pengar, eftersom k�paren rymde med dem natten f�re betalningen. Trots detta best�mde han sig f�r att ut�ka fiskhandeln med levande djur. Tillbaka i Hamburg f�ngade han avsiktligt s�lar, som s�ldes till kringresande utst�llare.
Namnet Hagenbeck b�rjade f�rknippas med handel och uppvisningar av djur, och en Kapten Mein, som fr�n Gr�nland medf�rt en isbj�rn, erbj�d denna till f�rs�ljning f�r 350 Preussiska daler.
Isbj�rnen utgjorde grunden i ett menagerie p� Spielbodenplatz, som efter hand ut�kades med en hyena, och andra exotiska djur, k�pta fr�n sj�m�nnen som bes�kte hamnstaden.
Fyra Shilling kostade entr�n betalt av bes�karna som ville se djuren, och man flyttade snart f�r att f� mer plats att visa upp dem, den gamla fiskhandelnsg�rden r�ckte inte till.
Zoologiska tr�dg�rdar i Europa blev snart trogna kunder, och Carl Gottfried Hagenbeck vistades ibland ute p� resor i fj�rran l�nder, �tf�ljd av sin son Carl
S� sm�ningom kom denne son, Carl Hagenbeck (1844-1913) att vid femton �rs �lder ta �ver r�relsen, och med sina syskons hj�lp kom han att grunda v�rldens kanske mest ber�mda djurpark, men i b�rjan gav fortfarande handeln med djuren de mesta inkomsterna. De flesta Zoologiska tr�dg�rdarna i Europa var hans kunder, och han hade f�ngststationer i Asien, Afrika och Sydamerika.
F�retaget gick med bra vinst, vilken han investerade i mera djur, och den 11 mars 1874 flyttade alla djur till ett 76000 kvadratfot stort omr�de vid Neue Pferdemarkt, som kallades Carl Hagenbecks Tierpark, varf�r detta datum ocks� r�knas som �rtalet f�r grundandet av Hagenbecks djurpark.
Vid ett tillf�lle anl�nde skeppet "Urano" med djur och sk�tare fr�n Sudan. Denna s�ndning gick sedan vidare till lands, och afrikanernas fladdrande kl�der, turbaner och exotiska utseenden gjorde stort intryck p� m�laren Heinrich Lautemann, som r�dde Hagenbeck att med n�sta s�ndning f�rs�ka f� med en hel karavan som han kunde f� m�la av.
Och m�larens begeistring fick Carl att snart kl�cka ytterligare en ide�: N�r man ett �r senare skulle frakta ett antal renar fr�n Sverige, lyckades Hagenbeck f� sin svenske agent att �vertala ett antal samer att f�lja med. Redan framkomna i Hamburg b�rjade showen:
En av renarna rymde vid avlastningen i St. Pauli, men inf�r jublande �sk�dare f�ngades den in med lasso av rensk�tarna, som firades som hj�ltar, och omtalades senare i hela Hamburg. Samefamiljen bodde sedan kvar i sina medhavda k�tor, vilka slogs upp i djurparken, och hela staden kom p� bes�k i s�dana m�ngder att extravakter fick kallas in f�r att h�lla ordning.
Nu b�rjade en helt ny form av attraktioner, die F�lkershau-Folkshowerna. Detta var ju i en tid utan kameror och TV, n�r dessa exotiska bes�kare var n�got fantastiskt. Men det var p� intet s�tt n�gon sorts slavhandel Carl Hagenbeck bedrev. De var oftast talangfulla ungdomar som i hemlandet f�rs�rjde sig p� shower av olika slag, vilka av Carl Hagenbeck engagerades �ver en s�song, eller l�ngre. De hade sedan l�nge hade haft med europ�er att g�ra, p� missionsstationer och i skolor, varf�r en del av dem t.o.m. talade tyska, och de som stannade i l�ngre perioder l�t sina barn g� i skola i Stellingen.
Med var ocks� ett �r den trettio�rige Kung Dido fr�n Kamerun, som p� dagarna dansade traditionell Hula-hula i djurparken, och p� kv�llarna bj�d upp till foxtrot i danslokalerna vid ST. Pauli.
Folkshowerna avl�ste nu varandra, med dans och akrobatik, men allt var inte bara bra. Under vintern 1891 dog ett flertal eskim�er i smittkoppor, och eskim�n Ukubak fick vid sin hemkomst en s�dan depression av kulturchocken att Danmark f�rbj�d utresa f�r eskim�er till Folkshower. Showerna var omfattande, s� reste t.ex. med den tredje ceylonesiska showen 70 hantverkare, gycklare, musiker, rovdjur och 25 arbetselefanter genom Schweiz, Frankrike, och England. Bara i Paris lockade uppvisningarna under tv� m�nader en miljon bes�kare. Singhaleserna reste efter turn�ns slut hem, men elefanterna blev kvar.
D� kom Carl Hagenbeck p� n�sta id�. Att anordna en t�ltcirkus, vilken han sett hos sin kund Barnum i Amerika. T�ltet rymde 3000 stolar, och hade elektriskt ljus.Den 2 april 1887 gavs den f�rsta f�rest�llningen. N�gra dagar senare utbr�t en orkan vilken kn�ckte master och t�lt. Efter 48 timmar stod dock t�ltet reparerat tack vare duktiga hantverkare.
Som cirkusdirekt�r hade Hagenbeck god nytta av �ren med djur och shower, Under ett g�stspel 1888 i M�nchen i samband med en stor festparad, utbr�t en brand, vilken skr�mde elefanterna som i sken sprang in i m�nniskohopen s� panik utbr�t. Senare anf�lls elefanterna med stockar och stenar av uppretade m�nniskor. Carl Hagenbeck sj�lv skadades mellan tv� elefanter, och alla g�ster blev djupt chockade. Ett �r senare, 1889, s�ldes cirkusen till Barnum & Baileys i Amerika, och Hagenbeck slutade med kringresande cirkusar.
Genom sina kontakter med Asiens mahouter kom han dock fram�t att p�verka i synnerhet tr�ningen p� ett f�r den tidens dressyr revolutionerande s�tt:
"Jag hade i flera �r stilla begrundat, om det inte var m�jligt att upph�ra med den gamla brutala djurdressyren, och i dess st�lle inf�ra en humanare. Djuren �r som vi...besvarar elakhet med elakhet, och v�nskap med v�nskap. Det var mig ocks� genom �ren bekant, att ocks� djurens temperament, egenskaper, och karakt�r, var olika fr�n individ till individ."Carl Hagenbecks sympatier f�r djuren var s� mycket mer ovanliga, f�r detta var i ett tidevarv, n�r man ibland fortfarande anv�nde r�dgl�dande j�rnst�nger.
S�lunda introducerade han mot slutet av 1880-talet den mjukare Hagenbecks-metoden vid dressyr, vilken kom att bilda skola i Europa. I djurparken hade man en cirkusbyggnad, d�r man utbildade nya grupper och dress�rer, vilka sedan s�ldes runt om i v�rlden.Fr�n 1900-talets b�rjan har Hagenbeck pr�glat dressyr av i synnerhet vilda djur, och de flesta cirkus-dress�rer kan via sina l�rare leda tillbaka traditionerna till Hagenbecks.
Som en frukt av denna p�verkan s� �r "dressyrspr�ket" p� cirkus mycket enhetligt, en blandning av franska, engelska, olika indiska spr�k och dialekter, men framf�r allt tyska.
Men Carl Hagenbecks kanske viktigaste bidrag f�r djuren var nog att han kom att bli en pionj�r inom vad som kallas frianl�ggningar, d.v.s. djuranl�ggningar utan galler, vanligen ist�llet med en vallgrav som avgr�nsar djur och publik. Id�n hade han f�tt under en turn� p� V�lkershauen-tiden fr�n en konstgjord s.k. "Nordland-Panorama", 1893. D�r kunde man se ett par isbj�rnar, utan galler, bara med en grav emellan, och med fri sikt utan visuell k�nsla av att djuren var inst�ngda,
Detta nya koncept som 1896 fick kejserligt patent nr 91 492 under namnet Panorama, skulle komma att revolutionera djurparkerna och bli en arvtagare till menageriernas trista runda burar i "t�rt-sektioner",
En s�dan id� kunde bara utvecklas av n�gon som k�nner djur v�l, och som har m�jlighet att praktiskt prova hur l�ngt de kunde hoppa, vilket utprovades i cirkusmanegen.
P� den tiden var man �vertygad om att tropiska djur m�ste h�llas mycket varmt, f�ljdaktligen ocks� tr�ngt. Men Hagenbeck visste, att efter en tids acklimatisering kunde de t�la nordtyskt klimat bra, och g� ute i det fria. Id�en grundade sig p� olika tankar och visioner Carl Hagenbeck hade. Att fr�ng� burarna innebar flera f�rdelar. Inte bara f�r att man fick r�d att ge djuren st�rre ytor, utan ocks� att d�rigenom t. ex de flocklevande kattdjuren skulle kunna leva socialt normalt. I Hagenbecks planer ingick ocks� att anpassa sj�lva arkitekturen, och ambitionen att visa djuren i en riktigare milj�.
Tanken var att ge anl�ggningen en i och f�r sig konstgjord, men visuellt artriktigare karakt�r, med m�jlighet att forma berg och klippor, dalar och b�ckar, skog och savann.
Med visuellt menar jag f�r den bes�kande m�nniskan, f�r djuren vart det inte alltid s� stor skillnad, ibland genomf�rde denna reform att t. ex. kattdjuren kom att f� mindre anl�ggningar �n de haft f�rut, eftersom burar av j�rn trots allt �r utrymmesbesparande. och om man �r inst�ngd spelar det f�rmodligen mindre roll om man tittar p� bes�karna genom galler eller tv�rs�ver en vallgrav.
I synnerhet apor uppskattar ocks� den extra yta som ett burtalk ger, d�r de kl�ttrar upp och ner, och b�ttre utnyttjar den tredje dimensionen. Oftast s� medgav dock frianl�ggningen st�rre plats och detta i sin tur st�rre djurgrupper. Man hade alltf�r l�nge h�llit flocklevande djur ett och ett, i enskilda burar, med uttr�kning och apati som f�ljd, nu till�t de st�rre grupperna djuren att leva ett mer normalt liv med normala familjestrukturer, med b�ttre psykisk h�lsa och b�ttre fortplantning som f�ljd.
Men han beh�vde ocks� gott om plats f�r handel med djuren, vilken nu n�tt volymer som kr�vde st�rre ytor. Hit hoppades han sedan att stora skaror skulle komma f�r att bese djuren och folkshowerna, och detta kr�vde ocks� utrymme.
Med denna vision, vilken han kom att f�rverkliga 1897, n�r han f�r 35 000 Mark ink�pte 27 hektar land i Stellingen utanf�r Hamburg, kom Carl Hagenbeck att f�r alltid f�r�ndra begreppen i Djurparksv�rlden, andra parker f�ljde snart efter, och bland de f�rsta Skansen!
Men till Carl Hagenbecks �ra b�r framh�llas , att hans skapelse vid Stellingen i Hamburg nog f�r alltid kommer att vara nummer ett, originalet, och senare kopior har s�llan eller aldrig n�tt h�gre, f�r f� djurparker kan idag uppb�da de resurser han hade i slutet av 1800-, och b�rjan av 1900-talet.
Oavsett om man �r emot djurparker rent principiellt, �r Hagenbecks v�rt ett bes�k om inte annat s� f�r att beundra arkitekturen i anl�ggningarna och deras inb�rdes integrering.
N�r man sitter p� den stora uterestaurangen och ser Afrikapanoramat kan man inte l�ta bli att imponeras av synen;
Fyra djuranl�ggningar bakom varandra, i stigande h�jd s� att alla syns p� en g�ng, och med en s� lyckad balans att man undrar hur de kunde t�nka sig att ens f�rs�ka.F�rst savannen med vattenh�let, med flamingos, strutsar etc.
bakom dem en fr�n restaurangen osynlig bes�ksg�ng, vallgrav, ocks� n�sta anl�ggning med sebror och gaseller, efter n�sta osynliga bes�karg�ng och vallgrav lejonanl�ggningen (d�r det fortfarande efter mer �n 100 �r g�r lejon), d�refter Bergsgetterna, och slutligen de enorma konstgjorda bergen i betong som man kan g� upp i och besk�da utsikten i parken.
Liknande klippor utf�rdes sedan p� konsultation i Paris och Roms zoologiska tr�dg�rdar.
Vilka hade Carl Hagenbeck till hj�lp? Ingenj�rer? Arkitekter, Konstrukt�rer?
Nej, mannen bakom klipporna och djuranl�ggningarna var m�laren och bildhuggaren Urs Eggenschwyler, (1849-1923) en Schweizare med k�rlek till berg, djur och natur. 1893, 1907, och 1912 byggde han i djurparken "Peter och Paul" i St. Gallien i Schweiz, klipporna f�r Gemsar och Stenbockar.
H�r provade han ut en betongteknik som skulle m�jligg�ra utformningen av grottor, bass�nger, klippor, gravar, kl�tterst�llen, hoppavsatser, m.m. i riktig form, storlek och f�rg. Fr�n 1905 arbetade Eggenschwyler i Stellingen med de stora klipporna, och djuranl�ggningarna, och den 7 Maj 1907 �ppnades grindarna f�r allm�nheten.
Fr�n att ha varit en potatis�ker hade man skapat v�rldens f�rsta konstgjorda naturlandskap f�r djur och m�nniskor. Redan 1912 var parken s� popul�r att man diktade en schlager "Gehen wir mal zu Hagenbeck" .
Detta var b�rjan till slutet f�r menagerierna. Undan f�r undan f�rsvann de, medan nya, vackrare djurparker byggdes upp utanf�r st�derna efter Hagenbecks koncept, dock s�llan med Eggenschwylers k�nsla och skicklighet.
Carl Hagenbeck avled 1913, efterl�mnande 10 barn, och hans �ldste son Carl-Heinrich tog ledningen av parken, medan brodern Lorenz 1916 �terigen startade Hagenbecks circus, och turnerade i Europa. Carl-Heinrich Hagenbeck som �vertagit ledningen av djurparken, grundade New Delhi Zoo, och anlitades f�r att efter Hagenbecks m�nster medverka vid byggandet av de kanske vackraste efterf�ljarna, Roms Zoo, och Paris nya djurpark, i Bois Vincennes.
Folkshowerna b�rjade dock se sina sista dagar. Begeistringen inf�r fr�mmande folk och kulturer falnade efter ett tag, i synnerhet sedan man p� biografer b�rjat visa "kulturfilmer" , och 1931 avbr�ts en turn� i f�rtid.
Folkshowernas tid var f�rbi. Medan cirkusen s�g en ny.
Lorenz Hagenbeck som turnerade med Cirkus Hagenbeck i Sverige 1916, under s� stor succe�att han i tacksamhet sk�nkte Skansen 3 Visenter vilka bildade grunden f�r den framtida visentaveln i Sverige. Senare tvingades han pga f�rsta v�rldskrigets k�rva Europeiska ekonomi att med skepp frakta hela circusen till f�rst Japan, sedan Kina, Indien, och via Egypten tillbaka till Hamburg, en turn� som b�rjat i desperation, men avslutades som ett segert�g. 1938 f�ljde en cirkusturn� genom Sydamerika, 1940 till Berlin och sedan vidare till Madison Square Gardens i New York, och Londoner Olympia i London.
Men andra v�rldskriget satte n�stan stopp f�r b�de cirkusen och djurparken. Under ett flygangrepp den 25 juli 1943 skadades djurparken genom bomber. 450 djur dog, och skadorna blev mycket sv�ra, �ven p� cirkusens vinterkvarter och all utrustning. Den fj�rde november 1944 blev vinterkvarteret i Wien s�nderbombat, men en del av cirkusen, bl.a. elefanterna, hade s�nts till Sverige.
Men Hagenbeck f�rlorade dem i alla fall. Hela cirkusen, med djur och allt, vilka befann sig i Malm�, beslogtogs n�mligen av svenska staten pga kriget, och såldes till Barnum and Baileys Circus i U.S.A.
1949 turnerade cirkusen igen, men en s� stor cirkus kunde inte f�rs�rja sig bara i efterkrigstidens Tyskand, och i de andra l�nderna var man av politiska sk�l ej popul�r, s� 1953 gav Hagenbecks Circus den sista f�rest�llningen.
Familjen Hagenbeck hade dock inte bara djurparken i Stellingen, utan man bedrev fortfarande djurhandel och djurf�ngst i hela v�rlden. Carl Hagenbecks sonsson John hade en egen f�ngststation p� Sri Lanka, d�r han ocks� grundade Dehivela Gardens i Colombo.
�ven om uppvisning, Show och handel med djur varit typiskt f�r Hagenbeck, s� har �ven avel kommit att bli det. Tysklands f�rst indiska pansarnosh�rning f�ddes h�r, och v�rldens f�rsta Orangutang. Elefanter har alltid varit symboldjuret, och i Europas st�rsta anl�ggning g�r en av de st�rsta hjordarna av elefanter, och sedan man 1988 investerade 3 miljoner D-Mark i ombyggnationer, och fr�n Indien k�pte en elefanttjur, har flera elefantungar f�tts.
�n idag drivs och �gs Hagenbecks Djurpark av tv� kusiner Hagenbeck, Claus och Caroline, femte generation efter fiskhandlaren Gottfried.
Claus Hagenbeck �r dessutom veterin�r f�r parkens djur, och med egen praktik. Fram till idag har Hagenbecks inte f�tt n�gra bidrag utan drivits privat som ett familjef�retag.
F�r oss svenskar �r kanske Hagenbecks djurpark mest k�nt fr�n Evert Taubes visa "M�te i monsunen," d�r trots 21 verser Fritiof Andersson aldrig ber�ttar vart elefanten egentligen tog v�gen, och dess �de f�rblir h�ljt i dunkel.Jamen Fritiof, elefanten, vem fick den?
Frågor eller kommentarer om Hagenbecks djurpark?
Denna websajt har utvecklats av mig och dess besökare sedan 1995.
Har du fråor eller kommentarer kring denna sida s� skicka gärna mail till webmastern!
Sök mer information om: Hagenbecks djurpark:
Uppskattar du den h�r sajten?
Idealism är ett viktigt element i Internets utveckling och många försöker berika detta globala mastodont bibliotek med gratis information om elefanter. Lite feedback ger inspiration till ytterligare ansträngningar.
Tipsa någon om denna websajt
Skriv ett omdöme om sajten på Alexa!. Det hj�lper också andra att hitta bra information!
Stöd denna sajt och berika din egen genom att länka till denna sida. Kopiera bara HTML texten i f�nstret nedan och klistra in på din sajt. Du kan också använda banners och knappar för länken! Tack!
Om du föredrar att länka till en annan sida, gå dit, och en länk till sidan skapas längst ner.
Hem-Startsida
