Elefanter i svensk historia
Den f�rsta elefanten p� svensk jord �r 1804
Att man hittat mammutbetar i Sverige tyder p� att �ven v�rt land beboddes av denna n�ra sl�kting till dagens elefanter under istiden.
Jean Baptiste Gautier
Den f�rsta riktiga elefanten kom emellertid hit 1804, en ung asiatisk elefanttjur fr�n d�varande Ceylon, tillh�rig Herrn Jean Baptiste Gautier, f�rfader till �garna av cirkus Brazil. Gauthier hade k�pt elefanten i London, och kom via Preussen, Polen, Ryssland och Finland till Sverige med sin familj, sin medhj�lpare Anton Agazzi och sitt menagerie till Stockholm h�sten 1804 logerades i en barack vid Brunkebergstorg, f�rmodligen vid nuvarande kvarteret elefanten, och allm�nheten inbj�ds att komma och bese den och de andra djuren.
Ur �rstafruns dagbok
Den 13 November hade elefanten visats s� mycket att den fick en veckas paus. Bland ber�mda bes�kare finns bl.a. �rstafrun, M�rta Helena Reenstierna, vars dagbok �r bevarad. Den 25 februari 1805 reste hon med sin son hans Abraham in till stan med h�stdragen sl�de f�r att bese elephanten, "som var ett f�runderligt kreatur. han var docka blott en unge, ehuru mot andra Djur vi sett, ganska stor. Dess t�nder voro cirka 3 qvarter l�nga (ca 45 cm), 1 � tum i diamethre (ca 4cm). Han gjorde flera konster, hvartill han kommenderades p� franska. Jag klappade honom p� snabeln, l�ret och svansen. Han uplyfte Hans Abraham och �t utur v�ra h�nder. Dess �gon voro sm� men eldiga. Dess f�tter hiskeligt stora.".
Upploppet i Sk�nninge 1806
Efter att elefanten visats i Stockholm i n�stan tv� �r turnerade Gautier runt i Sverige med sitt menageri.Elefanten som drogs p� en vagn dragen av 8 par h�star och i augusti 1806 n�dde man Sk�nninge. Agazzi fick stalla upp elefanten i en sal i r�dhuset, och hit inbj�ds allm�nheten.
Denna stad tycks ha haft en t�mligen h�rdnackad och anarkistisk befolkning.
Tydligen blev det l�nga k�er, och man tyckte det var dyrt att se den. Irritationen kulminerade n�r man b�rjade kasta sten p� r�dhusf�nstrena och �ven tr�ffade Sk�nninges borgm�stare i huvudet. Borgm�staren r�ddade sig med hj�lp av komminister Sundelius och fick fri lejd bort medan folk tog sig in till elefanten, tog tillbaka 60 riksdaler av Gautier och tvingade Agazzi att ge gratis f�rest�llningar. Borgm�staren rekvirerade 20 milit�rer och
lyckades f� lugn den andra dagen. Landsh�vdingen i Link�ping skickade lagman Morath till Sk�nnngen f�r att h�lla f�rh�r med magistratet. I sin skrivelse till justitiekanslern ber�ttade han senare om magistratens ovilja att klarl�gga fallet, eftersom allmogen hotat att br�nna Sk�nninge om det ledde till �tal.
Det blev ingen
r�tteg�ng.
Gautier och elefanten hamnade sedan i Danmark, men elefanten l�r ha d�tt under bel�gringen av K�penhamn 1807,
och visades sedan uppstoppad av G. p� ett org i K�penhamn.
L�s mera: P.A. W�hlberg, Cirkus i Sverige, 1992, ISBN 91 7798 591 5
Vid 64:e breddgraden
Det finns en uppgift om att en elefanttr�nare vid namn Philadelphia turnerade med en asiatisk elefant i februari, under temperaturer mellan -12� och -20� celcius. Turnen skall ha g�tt �nda till staden Str�m vid 64� nordlig bredd, och b�de elefanten och dess �gare skall ha varit kl�dda i renskinn.
Sveriges f�rsta "egna" elefant 1930, Lunkentuss p� Skansen
1930 hyrde man p� prov in elefanten Topsy med sk�tare p� Skansen. Topsy och sk�taren kom fr�n Hagenbecks djurpark i Hamburg, och de stannade �ver sommaren och l�t stockholmrna rida p� Topsy. Detta blev popul�rt, och Skansen besl�t k�pa en egen elefant som d�ptes till Lunkentuss, och stallades in i ett tr�byggnad vid nuvarande pingvinhuset. Tidigare hade man p� g�rden Julita anst�llt Sven Borg, b�rdig fr�n Flen.
Sven l�rdes nu upp i Hagenbecks och han blev Lunkentuss f�rste sk�tare. I tio �rs tid var hon stockholmarnas kelgris, och hennes f�delsedagar firades av allm�nheten som tog med sig v�lsmakande presenter till henne. �nnu mer popul�rt var ridningen, som p� 30-talet innebar en icke f�rsumbar extrainkomst f�r djuravdelningen. En ny tr�byggnad byggdes d�r elefanterna bodde fram till 1992, och 1939 k�ptes en elefant till, Bambina, ocks� hon via Hagenbeck som mellanhand. Lunkentuss avlivades med en f�r �ndam�let s�rkilt ink�pt studsare 1941, eftersom hon �tit en st�rre m�ngd glasflaskor som en bes�kare of�rsiktigt h�llit i n�r han matade henne �ver ett r�cke med br�d.
Frågor eller kommentarer om Elefanter i svensk historia?
Denna websajt har utvecklats av mig och dess besökare sedan 1995.
Har du fråor eller kommentarer kring denna sida s� skicka gärna
mail till webmastern!
Sök mer information om: Elefanter i svensk historia:
Uppskattar du den h�r sajten?
Idealism är ett viktigt element i Internets utveckling och många försöker berika detta globala mastodont bibliotek med gratis information om elefanter. Lite feedback ger inspiration till ytterligare ansträngningar.
Tipsa någon om denna websajt
Skriv ett omdöme om sajten på Alexa!. Det hj�lper också andra att hitta bra information!
Stöd denna sajt och berika din egen genom att länka till denna sida. Kopiera bara HTML texten i f�nstret nedan och klistra in på din sajt. Du kan också använda banners och knappar för länken! Tack!
Om du föredrar att länka till en annan sida, gå dit, och en länk till sidan skapas
längst ner.
Hem-Startsida
